Bostadssegregationens aktörer

8 oktober, 2014  
Södermalm

Södermalm är Stockholms svenskaste stadsdel. Av de 18% av invånarna som har utländsk bakgrund är de flesta européer. Här bor inte mindre än en tredjedel av Feministiskt initiativs kandidater i kommunalvalet 2014.

Att de varmaste förespråkarna av Europas mest extrema invandringspolitik sällan själva bor i områden som präglas starkt av denna invandring är det många som konstaterat.

Uppenbarligen finns det ett samband mellan att å ena sida öppet ondgöra sig över rasismen, vithetsnormen och Sverigedemokraternas valframgångar, och å andra sidan att söka sig till områden som präglas av en vit svensk norm. Härav följer att vi finner många av dessa människor i områden som Södermalm, Majorna och Möllevången, men relativt få i Rinkeby, Angered och Rosengård.

Naturligtvis är det också i denna typ av vita storstadsområden som det mest invandringsliberala partiet, Feministiskt initiativ, skördar sina största framgångar. Partiets starka fokus på den allestädes närvarande rasismen kommer bland annat till uttryck i dess bostadspolitik som framställer segregationen som ett resultat av strukturell rasism:

”Sverige är kraftigt segregerat när det gäller boende. I den allmänna debatten förklaras ofta bostadssegregeringen i termer av klasskillnader eller enskilda personers val ”att bo nära sina landsmän”. Det finns en föreställning om att det är de etniska minoriteterna som gör detta val, när studier istället visar att svenskar flyttar från områden som blivit heterogena. Segregeringen kan inte kopplas bort ifrån de rasistiska strukturerna som finns i samhället, utan måste ses som resultatet av en strukturell diskriminering av invandrare och personer med invandrarbakgrund.

Om vi utgår ifrån Fi:s tes att det är rasistiska strukturer som orsakar segregationen – vilka är det då som upprätthåller dem?

Några av aktörerna finner vi exempelvis bland Fi:s kandidater till årets kommunalval i Stockholms stad. Av dessa 24 kandidater är 8 stycken, det vill säga en tredjedel, bosatta i Stockholms svenskaste stadsdel, Södermalm, där majoriteten av de 18% med utländsk bakgrund (födda utomlands eller med två utlandsfödda föräldrar) är européer. Endast en av kandidaterna är bosatt i ett invandrardominerat område, Skärholmen. Helt utan representation är däremot den mest invandrartäta stadsdelen, Rinkeby-Kista, där drygt 80% av befolkningen har utländsk bakgrund, mestadels från Asien och Afrika.

Huruvida de strukturer som orsakar bostadssegregationen är av rasistisk eller etnocentrisk art kan man ha delade meningar om. Vad som däremot kan konstateras är att de inte upprätthålls av sig själva, utan styrs av människors val.

Frågan är: om inte de goda ”antirasister” som förespråkar ökad invandring tar sitt personliga ansvar för att bryta bostadssegregationen – vilka ska då göra det?

Rinkeby

Rinkeby-Kista är Stockholms osvenskaste stadsdel. Drygt 80% av invånarna har utländsk bakgrund, mestadels från Asien och Afrika. Trots att området borde vara idealiskt för dem som förespråkar fri bidragsförsörjd invandring så är det inte en enda av Fi:s kandidater till kommunalvalet 2014 som har valt att slå ner sina bopålar här.

Statistiska källor:

Statistik om Stockholm: Utrikes födda och födda i Sverige med två föräldrar födda utomlands 2013-12-31

Statistik om Stockholm: Översiktlig statistik – Ländergrupp år 2013

Share Button

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *