Feministiska riktningar

kvinnotecknetFeminism definieras i SAOL som ”rörelse för kvinnors jämställdhet med män”. Av detta kan man lätt få intrycket att det skulle handla om en enhetlig rörelse, vilket är långtifrån fallet. För även om all feminism har en gemensam kärna, så råder det skilda uppfattningar om vari problemen har sitt ursprung och hur de bör bekämpas. Feminismen kan även kombineras med en rad olika ideologiska, politiska och religiösa perspektiv. Härav har det uppstått en mängd olika riktningar.

Av dessa riktningar har liberalfeminismen, radikalfeminismen och den socialistiska feminismen varit mest inflytelserika. Vanligt förekommande begrepp är också likhetsfeminism och särartsfeminism som anger hur man ser på skillnaderna mellan könen. Nedan följer en kortfattad översikt över dessa och ytterligare några feminismer.

Anarkafeminism

En hybrid mellan anarkism och radikalfeminism som uppstod i 1970-talets USA. Anarkafeminismen förespråkar en gemensam kamp mot patriarkatet, staten och kapitalet, liksom mot alla former av hierarkier utifrån kön, klass, ras, etnicitet och sexualitet. Ett anarkafeministiskt motto lyder: ”Feminism betyder inte kvinnlig makt i företagen och en kvinnlig president, det betyder inga direktörer och ingen president”.

Andlig feminism

En rad feministiska strömningar som tillmäter den andliga dimensionen minst lika stor betydelse som den materiella och som införlivat nyandlighet och gudinnetro i det feministiska arbetet. Till skillnad från de olika religiösa feminismerna som fokuserar på en enskild religion, så har den andliga feminismen en mer övergripande karaktär, och söker sig ofta tillbaka till den hedniska andlighet som föregick de abrahamitiska religionerna. Den andliga feminismen smälter ofta samman med ekofeminismen i sin strävan efter helhetssyn och vördnad för Moder Jord.

Ateistisk feminism

En samlingsbeteckning på feministiska yttringar som ur ett ateistiskt perspektiv framhåller religionens centrala roll i kvinnoförtrycket. Den ateistiska feminismen har sina rötter i 1800-talets USA där feminister med judisk och kristen bakgrund som kritiserade de misogyna dragen inom judendomen och kristendomen. I vår tid förekommer även motsvarande kritik mot islam från ateistiska feminister med muslimsk bakgrund.

Ekofeminism

En på 1970-talet uppkommen rörelse som ser tydliga samband mellan förtrycket av kvinnorna och exploateringen av djuren och naturen. Samma aggressiva och destruktiva krafter som underordnar kvinnan anses också leda till ekologisk obalans. Därför förespråkas en helhetssyn där feminismen går hand i hand med rörelserna mot ekonomisk exploatering, miljöförstöring, militarism och djurförtryck. Svenska ekofeminister återfinns bland annat i Miljöpartiet.

Individualistisk feminism

En ultraliberal eller libertariansk riktning som betonar vikten av självbestämmande och minimalt statligt inflytande över individens liv. Statliga regleringar mot exempelvis abort och prostitution ses ofta som delar av det patriarkala system som underordnar kvinnor.

Intersektionell feminism

Ett ur den svarta feminismen utvecklat perspektiv som betonar hur olika former av hierarkier samverkar och förstärker varandra. Detta kan, utöver kön, omfatta faktorer som ras, etnicitet, sexualitet, funktionalitet, klass, ålder och religion. I Sverige är det framför allt Feministiskt initiativ som profilerat sig som intersektionella feminister.

Konservativ feminism

En samlingsbeteckning på feministiska yttringar som kombinerar ett konservativt och feministiskt perspektiv. Vissa av företrädarna, som bland annat återfinns inom den amerikanska högern, framhåller den första vågens feminism från 1800-talet och det tidiga 1900-talet som ett föredöme framför dagens mer radikala feminism.

Liberalfeminism

Den äldsta formen av feminism, vars rötter går tillbaka till 1700-talets upplysningstänkande. Liberalfeminismen verkar för lika villkor och möjligheter oavsett kön inom det nuvarande samhällssystemets ramar. Jämställdhet tros kunna uppnås genom kunskap, upplysning och förändrade attityder, snarare än genom några djupare samhällsförändringar. Stor vikt läggs vid att kvinnor ska kunna göra karriär på samma villkor som män, varför nutida liberalfeminister ofta är anhängare av skatteavdrag för hushållsnära tjänster och liknande åtgärder. I Sverige lär liberalfeminismen ha sitt starkaste fäste inom Folkpartiet, men är också vanlig inom Centerpartiet och Moderaterna.

Likhetsfeminism (Konstruktivism)

En samlingsbeteckning på feministiska perspektiv som i huvudsak tolkar könsrollerna som sociala konstruktioner snarare än som uttryck för biologiska skillnader. Likhetsfeminismen tar fasta på att uppfattningen om manligt och kvinnligt skiljer sig en hel del över tid och rum, och således inte kan förklaras utifrån biologin. Män och kvinnor anses i grunden vara mer lika än olika, varför likhetsfeminismen inriktar sig på att frigöra individen från stereotypa könsnormer. Detta utesluter inte en uppvärdering av traditionellt kvinnliga områden, men denna förenas då med en strävan efter att göra dem könsneutrala. Likhetsfeminismen dominerar i dagens Sverige över särartsfeminismen, och förekommer i många olika former över den politiska skalan.

Marxistisk feminism

En riktning, med rötter i 1800-talets marxism, som ser kvinnans underordning som en konsekvens av klassamhället och det kapitalistiska systemet. Vägen till jämlikhet mellan könen anses därför gå genom en revolution mot dessa företeelser. Den marxistiska feminismen är i dag relativt ovanlig och har på många håll ersatts av den socialistiska feminismen som förespråkar en förening av kvinnokamp och klasskamp.

Nationalistisk feminism

En samlingsbeteckning på rörelser som kombinerar nationalism och feminism på olika sätt. Detta har varit vanligt i tidigare koloniserade länder där kampen för nationell självständighet och kvinnors rättigheter ofta gått hand i hand. En annan form återfinns bland vissa urbefolkningar där man fokuserar på förhållandena inom den etniska gruppen. Nationalistiska feminister ser ofta ett samband mellan kolonisering och kvinnoförtryck, och arbetar därför emot globalisering och kulturimperialism, till förmån för de kvinnovänliga aspekterna hos den inhemska kulturen.

Nyfeminism

En term som från början användes om den andra vågens feminism som på 1970-talet kallades ”den nya kvinnorörelsen”. Sedan dess är det många som formulerat sin egen ”nyfeminism”, inte sällan för att avfärda sina motståndare som ”gammelfeminister”.

Postkolonial feminism

En samlingsbeteckning på feministiska strömningar som utvecklades i tidigare koloniserade länder vilka utmanar den vita västerländska normen inom feminismen och den manliga normen inom postkolonialismen. I likhet med den svarta feminismen fokuserar den postkoloniala feminismen mycket på rasism mot icke-vita människor och begagnar sig ofta av ett intersektionellt perspektiv på olika frågor.

Queerfeminism

En kombination av queerteori och feminism som betonar den heterosexuella normens centrala roll i könsmaktsordningen. Queerfeminismen, som har sitt starkaste fäste inom HBT-rörelsen, betraktar såväl kön som sexualitet som instabila och flytande kategorier utan klara avgränsningar.

Radikalfeminism

En riktning som uppstod i 1960-talets USA med syfte att gå till roten med kvinnoförtrycket. Med radikalfeminismen introducerades begreppet ”patriarkat” i dess feministiska bemärkelse, det vill säga ett samhällssystem präglat av manliga maktstrukturer. Till skillnad från liberalfeminismen och den socialistiska feminismen, som fokuserade på den offentliga sfären, flyttade radikalfeminismen fokus till privatlivet. ”Det privata är politiskt” blev ett centralt motto. Frågor relaterade till sexualitet, pornografi, prostitution och mäns våld mot kvinnor fick härmed sitt stora genombrott inom feminismen, vilket så småningom ledde till kvinnojoursrörelsens framväxt. Radikalfeminismen är en mångsidig rörelse med både i likhets- och särartsfeministiska varianter. De flesta feministiska riktningar har i någon mån influerats av den.

Sexpositiv feminism

Den sexpositiva, eller sexradikala, feminismen växte sig stark i 1980-talets USA som en reaktion mot radikalfeminismens problematisering av sexualiteten i allmänhet och pornografin i synnerhet. I den sexuella revolutionens efterföljd betonar företrädarna att den sexuella frigörelsen är central för kvinnors frigörelse. Detta omfattar vanligen en förhållandevis positiv syn på pornografi och prostitution, vars motståndare ofta anklagas för att vara sexualfientliga moralister.

Socialistisk feminism

En riktning med vissa rötter i 1800-talets marxism som sedan 1970-talet ofta förenar en socialistisk syn på klassamhället och en radikalfeministisk analys av patriarkatet, där båda aspekterna anses lika betydelsefulla. ”Ingen klasskamp utan kvinnokamp, ingen kvinnokamp utan klasskamp” löd ett flitigt använt slagord under 1970-talet. På senare år har det även tillkommit ett ökat fokus på antirasism. Till skillnad från liberala feminister förespråkar socialistiska feminister ofta könskvotering och liknande åtgärder för att komma till rätta med strukturella problem. I dagens Sverige företräds riktningen framför allt av Socialdemokraterna och Vänsterpartiet.

Svart feminism

En i 1970-talets USA uppkommen riktning som för en enad kamp mot sexism och rasism mot människor av afrikanskt ursprung. Den svarta feminismen utmanar den manliga normen inom den svarta nationalismen och den vita normen inom kvinnorörelsen. Vissa av dess företrädare använder ordet ”womanism” istället för feminism för att markera att svarta kvinnors situation skiljer sig radikalt från vitas.

Särartsfeminism (Essentialism)

En samlingsbeteckning på feministiska perspektiv som betonar de biologiska skillnaderna mellan könen och inriktar sig på en uppvärdering av det typiskt kvinnliga snarare än en frigörelse från könsrollerna. Ett vanligt särartsfeministiskt argument har varit att samhället gagnas av ökat kvinnligt inflytande, eftersom kvinnor tillför kvaliteter som intuition, moderlighet, omtänksamhet och fredlighet. Könen ses ofta som komplementära, vilket det särartsfeministiska mottot ”olika men jämlika” ger uttryck för. Särartsfeminismen är, till skillnad från likhetsfeminismen, relativt ovanlig i dagens Sverige, men återfinns bland annat hos vissa företrädare för Sverigedemokraterna.

Religiösa feminismer

Utöver de politiskt orienterade feminismerna finns det också en rad olika religiösa perspektiv i form av kristen, judisk, muslimsk, buddhistisk och hinduisk feminism. Dessa religiösa feminismer är ofta inriktade på att ta itu med de mest patriarkala och kvinnoförtryckande dragen inom den aktuella religionen, bland annat genom att göra nya tolkningar av religiösa urkunder. Till de mer udda varianterna hör den wiccanska feminismen som ägnar sig åt nyhednisk religion där gudinnorna intar en central ställning, samt den satanistiska feminismen som ibland framställer Satan som en bundsförvant mot patriarkatet.

Hybrida feminismer

För att krångla till det lite extra kan det påpekas att de flesta feminister antagligen har låtit sig inspireras av flera olika riktningar och perspektiv. Härav bör man inte förvånas över att stöta på någon intersektionell nationalistisk feminist, marxistisk queerfeminist eller satanistisk radikalfeminist. Feminismens mångfald är närmast oändlig.

Falska ”feminismer”

Avslutningsvis kan vi också konstatera att det ibland talas om nazifeminism och fascistisk feminism, fast då som nedvärderande skällsord för sådant som vissa anser extremt. De som kallas nazifeminister och fascistiska feminister befinner sig i själva verket ofta långt ut på vänsterkanten. Någon nationalsocialistisk eller fascistisk feminism i organiserad form har jag inte lyckats finna, vilket delvis kan förklaras med att de båda diktatorerna Hitler och Mussolini tog avstånd från feminism. Här går uppenbarligen gränsen för mångfalden inom feminismen.

Några källor:

Lena Gemzöe: Feminism (2003)

Harriet Clayhills: Kvinnohistorisk uppslagsbok (1991)

Lois A. West: Feminist Nationalism (1997)

Wikipedia: Feminist Movements and Ideologies

Wikipedia: Feminism and Spirituality

Share Button

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *