Samvetsfrihet på lika villkor

17 november, 2014  
Vissa anser att abort är mord.

Vissa anser att abort är mord. Dessa skulle omfattas av den föreslagna samvetsklausulen.

De flesta människor har någon form av samvete. Detta samvete, som tar sig olika uttryck från person till person, gör att många undviker vissa delar av arbetsmarknaden: Pacifister undviker vapenindustrin och försvaret. Porrmotståndare undviker porrindustrin och affärer som saluför pornografi. Kärnkraftsmotståndare undviker kärnkraftverk. Nykterister undviker systembolag och pubar. Djurrättsaktivister undviker slakterier och restauranger som serverar kött. Abortmotståndare undviker kvinnokliniker som utför aborter. Islamkritiker undviker moskébyggen och muslimska friskolor. Satanister undviker kyrkor och kristna verksamheter. Etcetera.

Detta brukar vara ganska okomplicerat i vårt land. Man söker sig helt enkelt till yrken som är kompatibla med ens samvete och ratar de andra. En grundläggande samvetsfrihet kan också sägas råda på arbetsmarknaden i och med att ingen tvingas att acceptera anställningar som på ett avgörande sätt strider mot ens samvete.

Trots detta höjs nu röster som kräver en särskild samvetsklausul inom vården, något som framför allt handlar om rätten för barnmorskor att vägra utföra aborter och närliggande arbetsuppgifter. Förslaget har tidigare framförts i en motion av en grupp Sverigedemokrater i riksdagen, och häromveckan försökte Kristdemokraterna i Kronoberg få till en utredning om saken. Motståndet har dock varit starkt, inte bara från de övriga politiska partierna, utan också från Läkarförbundet, Vårdförbundet och Barnmorskeförbundet som alla framhållit att rättigheter för personalen att slippa vissa arbetsmoment i förlängningen riskerar att gå ut över patienterna.

Morrissey

Andra anser att kött är mord. Dessa skulle dock inte omfattas av den föreslagna samvetsklausulen.

En annan aspekt av frågan handlar om bristen på konsekvens. ”Var och en har rätt till tankefrihet, samvetsfrihet och religionsfrihet” lyder formuleringen i den EU-konvention som förespråkarna av en samvetsklausul refererar till, vilken i sin tur bygger på FN:s deklaration om de mänskliga rättigheterna. Denna deklaration begränsar sig dock inte till någon särskild yrkesgrupp eller sektor, utan omfattar tvärtom uttryckligen ”var och en”. Tyvärr lyser konsekvensen med sin frånvaro hos de politiska krafter som i dag förespråkar en särskild samvetsklausul inom vården. Den enda samvetsfrihet de är intresserade av är nämligen den som överensstämmer med deras egna samveten, vilka oftast bygger på konservativa kristna värderingar.

Om man utgår ifrån FN:s deklaration skulle man dock lika gärna kunna förespråka en samvetsklausul för livsmedelspersonal som vårdpersonal. För många djurrättsaktivister är det samvetsvidrigt att exploatera djur när vi inte behöver det för vår överlevnad. Att föda upp djur inom dagens miserabla köttindustri, att slakta dem och att tillreda deras kroppar som människoföda strider härmed mot deras samveten. Med en samvetsklausul inom livsmedelsbranschen skulle djurrättsaktiva kockar däremot kunna vägra att befatta sig med animal matlagning och endast ägna sig åt vegetarisk dito – oavsett vad deras arbetsgivare efterfrågar.

På motsvarande sätt skulle man kunna införa en samvetsklausul inom polisväsendet som befriar poliser från att utföra uppgifter som strider mot deras samveten. En polis som brinner för ”papperslösas” rättigheter och allas möjligheter att bo i Sverige skulle därmed befrias från plikten att verkställa utvisningar och delta i aktioner som försvårar villkoren för denna grupp.

Man kan fråga sig är varför förespråkarna av en samvetsklausul inom vården är så enkelspåriga i sitt värnande om människors samveten. Varför inte vidga frågan till att omfatta olika etiska, religiösa och ideologiska perspektiv? Enligt den liberala debattören Rebecca Weidmo Uvell är kraven på utökad samvetsfrihet inom området ett steg i arbetet att inskränka aborträtten. Detta bekräftas också av abortmotståndaren Magnus Söderman från Svenskarnas parti som öppet deklarerar att ”Samvetsfrihet är en självklarhet som ett första steg, därefter bör hela abortfrågan ses över”.

Samvetsfriheten, i dess allmänna och grundläggande bemärkelse, bör självfallet värnas. Ingen ska behöva acceptera ett arbete vars uppgifter står i allvarlig konflikt med ens samvete, så länge detta inte missbrukas in absurdum. Samvetsfriheten bör däremot inte utvidgas till ett tvång för arbetsgivare att anställa personal som vägrar att utföra vissa uppgifter i arbetsbeskrivningen. Detta gäller oavsett om det är barnmorskor som vägrar utföra aborter, kockar som vägrar tillaga kött, poliser som vägrar verkställa utvisningar eller andra yrkesutövare som vägrar att utföra de efterfrågade arbetsuppgifterna. Den enes frihet får inte bli den andres tvång.

Djurrättsorganisationen PETA demonstrerar mot köttkonsumtion.

Djurrättsorganisationen PETA (People for the Ethical Treatment of Animals) vädjar till våra samveten i en demonstration mot köttkonsumtion.

Share Button