Feministiska riktningar

Som många säkert redan vet finns det många olika riktningar inom feminismen, trots att SAOL generaliserar och förklarar feminism som “rörelse för kvinnors jämställdhet med män”. Här kommer en liten redogörelse kring några av de riktningar som kan vara intressanta att kolla närmare på.

Anarkafeminism

Anarkafeminismen är en hybrid mellan anarkism och radikalfeminism och uppstod under 1970-talet i USA. De förespråkar inte bara en gemensam kamp mot patriarkatet, staten och kapitalet, utan även mot alla former av hierarkier såsom t.ex. klass, kön, etnicitet, sexualitet, ras, osv.

Andlig feminism

Den andliga feminismen är precis som den låter något mer flummig än “vanlig” feminism, som ändå får ses som ganska konkret och rättfram. Den andliga delen av den andliga feminismen handlar till stor del om att söka sig tillbaka till den hedniska andligheten som man tror fanns innan de abrahamitiska religionerna och deras patriarkala strukturer tog över världen.

Ateistisk feminism

Den ateistiska feminismen har sina rötter i 1800-talets USA där feminister med både kristen och judisk bakgrund kritiserade de patriarkala strukturer och de misogyna tankar som frodades inom kristendomen och judendomen, numer inkluderas även islam i den kritik som de ateistiska feministerna framför.

Ekofeminism

Under 1970-talet började en rörelse där man tyckte sig se samband mellan exploatering av djur och natur och kvinnoförtryck, man menade att de destruktiva och aggressiva krafter som tvingade kvinnan att vara underordnad var samma som låg bakom exploateringen av naturen i allmänhet och djuren i synnerhet. Inte helt oväntat finns det en del ekofeminister inom Miljöpartiet.

Individualistisk feminism

Individualistisk feminism är en slags libertariansk riktning av feminism där man betonar det viktiga i att vara självbestämmande och motsätter sig statligt inflytande över individers liv. Viktiga frågor hos individualistiska feminister är abort och prostitution, vilket kan ses som de ultimata frågorna när det handlar om självbestämmande över sitt eget liv.

Intersektionell feminism

Intersektionell feminism är någonting som har utvecklats för att betona hur olika typer av hierarkier verkar inte bara samverka, utan även förstärka varandra. Då inte bara kön, utan även faktorer som ras, etnicitet, sexualitet, funktionalitet, ålder, religion och samhällsklass. Den intersektionella feminismen lutar sig ofta mot genusvetenskapen som stöd. Det politiska partiet Feministiskt initiativ kan anses vara starkt profilerade mot den intersektionella feminismen.

Konservativ feminism

Detta är egentligen en samlingsbeteckning på sådana feministiska yttringar som kombinerar både konservativa och femininstiska perspektiv, och brukar oftast ses som de yttringar som den första vågens feminism (1800-tal och tidigt 1900-tal) lutade sig mot.

Likhetsfeminism

Likhetsfeminism är en samlingsbeteckning på de feministiska perspektiv som tolkar könsroller som sociala konstruktioner snarare än någonting kopplat till biologiska skillnader. Likhetsfeminism kallas ibland “Konstruktivism”. Man tar fasta på att uppfattningen om manligt och kvinnligt inte är någonting som är konstant över tid och rum, utan någonting som kan förändras. Vilket de de månar inte kan förklaras genom biologi. Likhetsfeminister brukar ibland ses som måttligt radikala.

Marxistisk feminism

Den marxistiska feminismen har rötter i 1800-talets marxism, vilket ser kvinnans underordnade status som en konsekvens av klassamhället och det enligt dem fruktansvärda kapitalistiska systemet. De menar att vägen till total jämlikhet mellan könen endast kan nås genom en revolution mot dessa företeelser.

Nationalistisk feminism

Den nationalistiska feminismen är en samlingsbeteckning på rörelser som på olika sätt kombinerar feminism och nationalism, t.ex. i tidigare koloniserade länder där man inte bara kämpar för självständighet utan samtidigt även för en kamp för kvinnors rättigheter.

Nyfeminism

Nyfeminism är en term som ursprungligen användes som benämning för den andra vågens feminism (1970-talet) som då kallades “den nya kvinnorörelsen”.

Postkolonial feminism

Postkolonial feminism är en samlingsbeteckning på de feministiska strömningar som utvecklades i tidigare koloniserade länder där man utmanade den västerländska (och vita) normen inom feminismen. Man fokuserar mycket på att motverka rasism mot icke-vita människor och eftersträvar ofta ett intersektionellt perspektiv på de frågor som tas upp.

Queerfeminism

Queerfeminism är en kombination av queerteori och feminism där man vidhåller att den heterosexuella normen har en central roll i könsmaktordningen. Denna typ av feminism är väldigt stark inom HBTQ-rörelsen där man allt som oftast betraktar både kön och sexualitet som “flytande”.

Radikalfeminism

Radikalfeminismen är en riktning som uppstod under 1960-talets USA med syfte att gå till roten med kvinnoförtrycket och utrota det en gång för alla, det var dessa som befäste begreppet “patriarkat” inom feminismen. Man menar då att samhället är präglat av manliga maktstrukturer. Radikalfeminismen har historiskt sett (nutidshistoria) varit en stor influens för många andra riktningar av feminismen.

Sexpositiv feminism

Den sexpositiva feminismen är en riktning som växte sig stark under 1980-talets USA som en reaktion mot den problematisering av sexualiteten som radikalfeministerna stod för, man höll inte med om de attacker och smutskastande som bland annat pornografin fick utstå.

Socialistisk feminism

Den socialistiska feminismen är en riktning som har vissa rötter i 1800-talets marxism och således kopplingar till den marxistiska feminismen, men sedan 1970-talet har den snarare en socialistisk syn på samhället och en radikalfeministisk syn på patriarkatet. Man anser att båda aspekterna är lika betydelsefulla. “Ingen klasskamp utan kvinnokamp, ingen kvinnokamp utan klasskamp”. Man förespråkar ofta könskvotering till skillnad från liberala feminister. Inom Socialdemokraterna och Vänsterpartiet är det vanligt att stöta på socialistiska feminister.

Svart feminism

Under 1970-talets USA uppkom en riktning av feminismen där man förde en enad kamp mot både rasismen och sexismen när det kom till människor av afrikanskt ursprung. Man agiterade mot den vita normen som annars var vanlig inom kvinnorörelsen och förespråkade till viss del svart nationalism. En del anhängare använder order “womanism” istället för feminism.

Särartsfeminism

Särartsfeminism är en samlingsbeteckning på de perspektiv som betonar de biologiska skillnaderna mellan könen och snarare försöker uppvärdera det kvinnliga än att frigöra det från det som av andra kallas könsroller. Ofta talar man om “olika men jämlika”, snarare än “lika och jämlika”. 

Religiösa feminister

Det finns även många feminister inom de stora världsreligionerna där man har kryddat en något klassisk konservativ feminism med inslag från respektive religion, där syftet ofta är att ta itu med de drag inom den aktuella religionen där det finns uttryck för kvinnoförtryck eller misogyni.

Hybridfeminister

Hybrydfeminism är ingen riktning per se, utan här handlar det snarare om att en feminist inte vill placeras i ett fack utan kanske strävar efter saker från två olika riktningar.

Feminazis

Feminazis är verkligen ingen riktning inom feminism, utan snarare ett skällsord från antifeminister riktat mot kvinnokämpar. Vi tog bara upp uttrycket för att kunna förkasta dess koppling till feminismen!

Lämna en kommentar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *